Ransäters travbana

Invigningen av travbanorna i Karlstad och Årjäng år 1936 innebar ett starkt ökat intresse för travsporten i Värmland och inte minst i Ransäter. Den lokala travklubben bildades vid denna tid av bröderna Edgren (Evert och Gösta) från Gersby och bröderna Lennartson (Vilhelm, Valdemar, Anders och Herbert) från Västanå.

Man tränade på landsvägen och tävlade på Klarälvens is. Dylika aktiviteter hade förstås sina risker och när den dynamiske Sven Hellquist blev ordförande beslöts att bygga en travbana. Dess norra del byggdes på Lundströms ägor i Rudstorp och södra delen på Rudsheden, där mark köptes av Hilda Fornell.

Bygget kom igång med en rasande fart och med stor entusiasm av frivilliga krafter. Rasande blev tyvärr också medlemmarna i Ransäters AIS när man drog banan över deras fotbollsplan. Upprördhetens vågor stillades dock så småningom när travklubben hjälpte till att göra i ordning en ny bättre plan. Klubbarna kom sedan att samarbeta på ett förtjänstfullt sätt med logdanserna. Det kostade 15 000 kr att grovplanera banan med en bandtraktor. Betungande investeringar ansåg man. En dagslön kunde då uppgå till mellan 15 och 20 kr. Andelar såldes för 4 000 kr.

Anläggningen kom att kallas Hildavallen efter sin förra ägare. Invigningen skedde den 3 februari 1952 med sex lopp. Reidar Lunde blev historisk genom att vinna både lopp 1 och 5. Hellquist slutade samma år i klubben då han valdes till ordförande i hembygdsföreningen. Vad hade hänt med Hildavallen om Hellquist ägnat sig helt åt denna verksamhet? Månne ett travsportens Mekka? Färjestadstravet hade nog fått släcka lyset och gå hem.

Övriga i klubben låg dock inte på latsidan. Man byggde om Hildas lagård till kök, hörännet blev servering och logen fick dansgolv. Danser ordnades, man körde travtävlingar i samband med Barnens Dag och snart var ekonomin på det torra. Herbert Lennartson byggde stall åt sonen Gustav vid banans södra kurva och det samma gjorde Axel Sandberg åt sin son Leif i norra svingen.

Georg Hedquist drev livsmedelsaffär i Rudstorp. Han led av mjölallergi och en lätt polioskada. Han fann sig må bättre av att träna hästar på Hildavallen och sålde butiken. Georg och sonen Leif satte upp stall på Ekströms mark mitt emot Ransäters station. Georg fick strax “flyt” med Hellquists hästar Prins Sam och King Bunter. Efter nio raka segrar med den senare fick han proffslicens som belöning år 1956. När Axevalla öppnade år 1960 erbjöd Georg banan sina tjänster. Han stannade där i 17 år innan ohälsa fick honom att vända åter till Hildavallen. Han fortsatte att jobba med hästar till sin sista dag. Så vill en hästkarl leva, så vill han dö.

Gustav Lennartson fick också sin proffslicens år 1956. Han kallades vanligen Gustav Express. Namnet fick han av en tokig häst Guy Express, som Gustav fick ordning på mot alla odds. Längre fram gav han sina uppfödningar efternamnet Express. Gustavs första stall var ett ombyggt garage intill Konsum i Rudstorp. På Hildavallen hade han plats för 17 hästar. Ingen kunde jobba som Gustav. Han var en man till tusen, en legend i sin livstid, nära tusen segrar tog han och minst tusen historier går om honom. Han höll sig vaken dygn i sträck på sina hästhandelsresor mellan Malmö och Boden och ibland till Danmark och Norge. År 1966 greps han hustru Gunnel av hemlängtan och man flyttade till Umeå. År 2000 dog han i sitt stall i en ålder av 72 år. Som mest ägde familjen över 100 hästar.

År 1977 köpte travklubben Gustavs stall för 35 000 kr. Efter Gustavs flytt hyrdes stallet av proffstränarna Jonny Nilsson och Kjell Olsson några år.

Stall, loge, bana och staket har rustats upp efter hand. Kommunalt vatten har dragits från Rudstorps samhälle med egna medel. Tack vare detta kunde en toalettbyggnad uppföras delvis genom bidrag från Forshaga kommun. Hildas hus, som köptes för 90 000 kr, har hyrts ut.

Verksamheten gick på lågvarv under några år på 60-talet. Men år 1968 fick den vind i seglen igen. Logdanser anordnades i samarbete med Ransäters AIS. Danserna var populära och logen byggdes ut. Inträdet kostade 8 kr första sommaren och Stigs kvartett, som spelade var gång, tog 500 kr kvällen.

Höjdpunkten inföll 1987 med ett netto på 62 202 kr och 64 öre! Undertecknad var kassör och sekreterare denna gamla goda tid mellan 1968 och 1988. Därefter var logdansernas gyllene tid förbi, omkostnaderna blev för höga och när skylten “I afton dans” togs ner för något år sedan gick denna verksamhet med förlust. Men varför sörja? Vi har ju en travklubb, inte en dansklubb!

År 1972 genomfördes vårt första trav med varutoto söndagen den 9 juli. Enligt min dagbok var det “700 betalande, totoomsättning 7 000 kr och ett 50-tal startande. Vackert väder, stor åtgång på dricka, korv och kaffe.” Dagen efter regn hela dagen. Lars “Tvåan” Nilsson var speaker och har fortsatt därmed vid travklubbens årligen återkommande bygdetravtävling.

Många mer eller mindre kända hästar har fötts på Hildavallen och där tagit sina första stapplande steg. Den bäste är Clean Owens f 1983 e. Keystone Liberty och Therese Sweep. Uppfödare och ägare Hans-Åke Johansson. Hingsten tog 27 segrar, 18 andrapris och 21 tredje. Han tjänade 773 970 kr och fick bästatiden 1.13,4. Bästa sto Early Time f. 1987 e. Jims Lucky Streak och Moretime. Hon uppföddes av Leif Sandberg och ägdes av Gunnar Jonsson. Stoet vann 8 segrar, 9 andrapris och 10 tredje. Hon sprang in 454 490 kr på bästatiden 1.14,9. Exporterades till Malta år 1994.

Leif Sandberg bör också ihågkommas för sitt arbete som oavlönad vaktmästare på Hildavallen under ca fyrtio år. Han slutade med hästarna år 2001 och sålde stallet till travklubben.

Så här var det om jag inte minns fel. Lennart Lennartson.

Skildringen sträcker sig till och med år 2001.